Kontroversiellt fångväxling: Sverige släpper iranier dömd för mord - i utbyte mot EU-diplomater

Daglig spegel Kontroversiellt fångväxling: Sverige släpper iranier dömd för mord - i utbyte mot EU-diplomater 43 miljoner • 3 minuters läsningstid Den svenske EU-diplomaten Johan Floderus och ytterligare en fånge har släppts ur iranskt förvar. I gengäld släppte Sverige en iranier som dömts för "mord". Som en del av ett kontroversiellt fångutbyte har den svenske EU-diplomaten Johan Floderus, som suttit fängslad i Iran i över två år, och ytterligare en svensk fånge släppts från fängelset och återvänt till Sverige. – De har gått igenom helvetet på jorden och kan nu vara tillsammans med sina nära och kära igen, sa statsminister Ulf Kristersson i Stockholm på lördagskvällen. I gengäld släpptes en iransk fängelsedirektör som dömts i Sverige. Floderus riskerade dödsstraff i Iran EU-diplomaten Floderus greps i april 2022 och dömdes till dödsstraff för spionage. Den andra svensken, Saeed Azizi, hade suttit fängslad i Iran sedan november 2023. Båda landade på Stockholms flygplats på lördagskvällen vid 19.20-tiden. Statsminister Kristersson fortsatte att de två var "i god form med tanke på omständigheterna". Floderus pappa Matts sa till TT att familjen var "naturligtvis otroligt glada". EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och EU:s utrikeschef Josep Borrell uttryckte sin lättnad över Floderus frigivning. Sverige släpper iranska Hamid Nuri I utbyte mot Floderus och Azizi släpptes iranieren Hamid Nuri, som dömdes till livstids fängelse i Sverige. Enligt en rapport på iransk statlig television landade Nuri i Teheran på lördagseftermiddagen (lokal tid) och togs emot där av anhöriga och tjänstemän. Den 63-årige före detta kriminalvårdaren greps på Stockholms flygplats 2019 efter att iranska dissidenter i Sverige gjort en polisanmälan mot honom. 2022 dömdes han till livstids fängelse för "allvarliga brott mot internationell rätt" och "mord". Nuri själv förnekade alltid anklagelserna. Han beskrev anklagelserna som "tillverkade". Domstolen i Sverige ansåg det då bevisat att Nuri var biträdande riksåklagare i ett häkte nära Teheran vid tidpunkten för brottet. Under ett alias och i rollen som biträdande riksåklagare plockade han upp fångar och följde med dem till avrättningskommittén och avrättningsplatsen. Kritik mot Nuris frigivning I slutfasen av kriget mellan Iran och Irak (1980 till 1988) avrättades tusentals iranier över hela landet. Avrättningarna av omkring 5 000 fångar utfördes på order av den revolutionära ledaren Ayatollah Khomeini, grundaren av den islamiska republiken, och var främst riktade mot medlemmar av den förbjudna oppositionsrörelsen i Folkets Mujahideen. Nuris frigivning av Sverige som en del av fångväxlingen kritiserades av exiliranska oppositionsfigurer. Folkets Mujahideen, som förbjudits i Iran sedan 1981, sa att Sverige skulle uppmuntra Iran att "utvidga terrorism, gisslantagande och utpressning". Sveriges statsminister Kristersson uttryckte förståelse för kritiken. – Jag förstår att detta fångutbyte orsakar motstridiga känslor, inte minst bland svenskar med iransk migrantbakgrund, säger Kristersson till reportrar. Det var "inte ett lätt beslut" för hans regering. I ett uttalande sa Kristersson att Iran hade använt Foderus och Azizi som "bönder i ett cyniskt förhandlingsspel" för att säkra Nuris frigivning. Som regeringschef har han själv ett ”särskilt ansvar för svenska medborgares säkerhet”. Fångutbyte: Sultanatet sägs ha medlat Enligt uppgifter från Oman nåddes överenskommelsen om fångväxlingen genom medling av sultanatet. Regeringarna i de två staterna gick sedan med på att släppa medborgarna i den andra staten, rapporterade den statligt drivna omanska nyhetsbyrån. Åtta medborgare i europeiska länder sitter fortfarande fängslade i iranska fängelser. Bland dem finns tysk-iranen Jamshid Sharmahd, som suttit i fängelse sedan sommaren 2020 anklagad för terror – och dömdes till döden i februari 2023. (AFP)