Olaf Scholz undviker migrationspolitiken i sitt regeringsförklaring

Neue Zürcher Zeitung Tyskland Olaf Scholz undviker migrationspolitiken i sitt regeringsförklaring Artikel av Oliver Maksan, Berlin • 19 timmar • 3 minuters läsningstid Vid mötet mellan EU:s stats- och regeringschefer i Bryssel från och med torsdag står den gemensamma asylpolitiken återigen högst upp på agendan. Tillkännagivandet av Polens premiärminister Donald Tusk kort innan Europeiska rådets början att han skulle upphäva rätten till asyl har gjort det långvariga ämnet irreguljär migration ännu mer explosivt. Det börjar bli uppenbart att för många medlemsländer räcker den asylreform som Europaparlamentet antog i april inte tillräckligt långt. I ett brev till EU:s medlemsländer i veckan uttryckte EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen också sin öppenhet för nya synsätt på asylförfaranden utanför EU. Hon hänvisade uttryckligen till avtalet mellan Italien och Albanien, på grundval av vilket de första asylsökande från Italien överfördes till det tredje landet denna vecka. CDU-ledaren anklagar Scholz för att vara tyst Även om det pågår livliga diskussioner på EU-nivå, nämnde Tysklands förbundskansler Olaf Scholz inte frågan om asyl i onsdags i den tyska förbundsdagen. I stället fokuserade han i sitt regeringsuttalande före avresan till Bryssel uteslutande på frågor som också fanns på EU:s dagordning, som stödet till Ukraina och EU:s konkurrenskraft. I sitt svar satte oppositionsledaren Friedrich Merz omedelbart snett på förbundskanslerns tystnad i asylfrågan. Han sa inte ett enda ord om det, trots att det stod högst upp på dagordningen vid Europeiska rådet i Bryssel. Merz misstänkte att kanslerns händer helt enkelt var bundna. "Ni åker till Bryssel med en koalition på hemmaplan som inte ens är i stånd att göra framsteg i migrationspolitiken genom att ta två steg", sade chefen för CDU:s och CSU:s parlamentariska grupp. Scholz ska ha hotat SPD-fraktionen med ett förtroendevotum Faktum är att regeringschefens hänsyn till sin regeringskoalition kan ha varit avgörande för hans tystnad om asylpolitiken. Enligt pressrapporter bröt en konflikt ut dagen innan vid ett möte med SPD:s parlamentariska grupp i förbundsdagen. Inte ens delar av hans eget parti verkar vilja stödja kanslerns migrationspolitiska planer. Scholz kopplade då indirekt ihop det så kallade säkerhetspaketet med frågan om förtroende. Detta är ett åtgärdspaket som ska antas av förbundsdagen på fredag ​​i kölvattnet av en asylsökandes jihadistiska attack i Solingen. Bland annat föreskrivs, förutom att skärpa vapenlagarna, sänkta bidrag för asylsökande som måste lämna landet. Men för flera SPD-ledamöter går åtgärderna för långt. De kritiserar blandningen av säkerhets- och migrationspolitik. Under provomröstningen på tisdagen ska omkring tjugo till trettio riksdagsledamöter ha vägrat sin trohet. Kanslern ska ha hotat med en förtroendeomröstning på fredag ​​om paketet misslyckades. Detta förnekade dock SPD på onsdagen. CDU och CSU kritiserar regeringskoalitionens säkerhetspaket som inte tillräckligt omfattande. De ville därför lägga fram sitt eget utkast till förbundsdagen för omröstning på fredag. Detta innebär bland annat generellt avslag på asylsökande vid de tyska gränserna. Det hindrade dock riksdagsmajoriteten i onsdags. CDU-parlamentarikern Christoph de Vries anklagade FDP för detta. För att de liberala riksdagsledamöterna inte skulle behöva visa sina färger hindrades unionsutkastet från att presenteras. Faktum är att FDP hade krävt betydligt mer långtgående åtgärder. Hon kunde dock inte segra över SPD och de gröna. Med tanke på denna oenighet inom koalitionen och hans eget parti är förbundskanslerns tystnad inte förvånande.