Monday, January 22, 2024

Robert Habeck under press: Var kärnkraftsavvecklingen olaglig?

Berlin tidning Robert Habeck under press: Var kärnkraftsavvecklingen olaglig? Artikel av Nathan Giwertsev • 1 H. Att vända sig bort från avvecklingen är uteslutet: Ekonomiminister Robert Habeck ser slutet på kärnkraften trots energikrisen. Varför stängde ekonomiminister Robert Habeck (De gröna) de sista kärnkraftverken – mitt i en energikris? En redaktör på Cicero Magazine vill ha svar: Daniel Gräber har stämt för publicering av de akter som låg till grund för beslutet om avveckling av kärnkraftverket i snart två år. Nu har förvaltningsrätten i Berlin-Moabit avvisat flera skäl till att Habecks advokater håller en stor del av handlingarna hemliga för allmänheten. De lovade också att släppa tre fjärdedelar av de tidigare hemliga dokumenten. En dom över de fortfarande omtvistade handlingarna väntas komma inom de närmaste två veckorna. Under den muntliga förhandlingen i förvaltningsrätten i Berlin-Moabit brottades Habecks tjänstemän med argument om varför handlingarna skulle förbli hemliga. Det är en offentlig utfrågning, varför Berliner Zeitung också finns där. Eftersom energiflaskhalsar som de i februari 2022 inte kan uteslutas i framtiden – gasimporten kollapsade kort efter Rysslands attack mot Ukraina – bör akterna inte släppas, enligt en jurist vid ministeriet. Han hotar med ett skräckscenario: Tyskland kan åter sjunka in i energikaos eftersom kärnkraftverken inte längre är online! I detta avseende kan den dåvarande nödsituationen överföras till framtida krissituationer när det gäller energisäkerhet, hävdar tjänstemannen. Han vill gå till domstol för att se till att akterna förblir hemliga. På så sätt vill han kringgå regeln om att allmänheten har rätt att få veta hur vissa beslut av deras regering kom till tidigare. Det är inte hans enda ursäkt. Han påpekar också att publiceringen av de tidigare hemliga dokumenten kan äventyra konfidentiella diskussioner om kärnkraft eller försörjningstrygghet mellan Tyskland och andra länder. Tjänstemannen talar om att Tyskland tar sin egen väg med kärnkraftens slut. Den måste försvara detta mot media och andra europeiska länder. Habecks departement vill tydligen förhindra att dokument kommer fram som kan misskreditera hans beslut att avveckla kärnkraftverket. Hans kollega försöker lugna honom: nästa energiflaskhals lurar inte runt hörnet. Det går dock inte att utesluta att en energikris som den i februari 2022 kan bryta ut igen. Han ser dock en fara från ett annat håll – från oppositionspartierna och från kritiska medier. Men det finns andra problem också. Den federala regeringen måste koordinera och positionera sig för sitt kontroversiella kärnkraftsbeslut varje dag, till exempel gentemot unionens parlamentariska grupp i förbundsdagen, sade tjänstemannen. Detta gjorde över tio små förfrågningar om kärnkraftsavvecklingen. Dessutom samlades flera stater i media under klimatkonferensen COP28 i Dubai för att förespråka mer kärnkraft. Även om de flesta länder runt om i världen ännu inte har kärnkraftverk måste den federala regeringen försvara kärnkraftsutfasningen i efterhand och i väntan. Det kan inte heller uteslutas att enskilda reaktorer som tagits i sträckdrift skulle kunna tas med i diskussionen igen. Tydligen ett hotscenario för den federala regeringen - men ett som inte övertygar domaren. Därför att: Enligt miljöinformationslagen (UIG) och lagen om informationsfrihet (IFG) har allmänheten rätt till miljörelevant information från alla ansvariga organ. Det var därför som domaren avslog Habecks tjänstemäns ansökan om det så kallade tredjepartsförfarandet. Det innebär att innan departementshandlingar släpps ska relevant tredje part som varit i kontakt med departementet – i detta fall operatörerna av kärnkraftverken – först intervjuas. Domaren hävdade att tjänstemännen inte på ett övertygande sätt hade förklarat hur företagens affärs- och affärshemligheter kunde påverkas av att akterna lämnades ut. På domarens fråga sa en av Habeck-tjänstemännen att företagets hemligheter inte skulle påverkas av publiceringen. Nyfiken: Under den muntliga förhandlingen kunde Habecks departementsjurist inte ens säga om nedmonteringen av kärnkraftverk i Tyskland är reversibel eller inte. Sedan, medan domaren listar alla handlingar som tidigare varit otillgängliga för allmänheten, nästa hammare: Domaren namnger en lapp och frågar Habecks tjänstemän om typen av dokument. Enligt dem är det ett utbildningsuppdrag för en juristpraktikant som varken presenterats för ledningen eller haft något inflytande på lagstiftningen.