Nato-chef varnar Putin för attack mot Polen

Nato-chef varnar Putin för attack mot Polen dw.com • 28 miljoner • 3 minuter läst Polen ser sig som särskilt hotad av Ryssland i ljuset av kriget i Ukraina. Under ett besök i Warszawa bekräftade Natos generalsekreterare Mark Rutte alliansens beredskap att slå tillbaka. Natos generalsekreterare Mark Rutte har varnat Rysslands president Vladimir Putin för en attack mot Polen. Den som tror att de kan komma undan med en attack mot Polen eller ett annat Nato-land har fel och kommer att "känna den fulla kraften av denna målmedvetna allians", sa Rutte under ett besök i Polens huvudstad Warszawa. "Vårt svar kommer att vara förödande", tillade chefen för den västerländska militäralliansen. Detta måste stå klart för Putin och "alla andra som vill attackera oss". Mer pengar till militären "Ryssland är och förblir det största och allvarligaste hotet mot vår allians", betonade Rutte vid en gemensam presskonferens med Polens premiärminister Donald Tusk. Moskva håller på att omvandla sin ekonomi till en "krigsekonomi", vilket kommer att ha en enorm inverkan på den ryska arméns kapacitet. Rutte välkomnade i detta sammanhang den planerade ökningen av försvarsutgifterna i Europa och Kanada. Han höll med USA:s president Donald Trump om att Nato-länderna behövde investera mer i sin säkerhet. Partnerskapet med USA förblir "hörnstenen i vår allians - och det kommer inte att förändras", fortsatte holländaren. Tusk betonade att det, med tanke på den förändrade geopolitiska situationen, var mycket viktigt för Polen att få bekräftelse "att Nato har åtagit sig att försvara Polen i alla kritiska situationer." Premiärministern tog också upp förhandlingarna om eldupphör mellan USA:s företrädare och Ukraina och Ryssland: "Låt oss vara ärliga, vårt inflytande på dessa förhandlingar är, för att uttrycka det artigt, begränsat. Så vi som Nato, som Polen, måste vara desto mer förberedda på scenarier som vi ännu inte helt förstår." Polen planerar därför att spendera 4,7 procent av sin bruttonationalprodukt (BNP) på nationellt försvar i år. Dessutom avser regeringen i Warszawa att dra sig ur det så kallade Ottawaavtalet som förbjuder antipersonella minor – liksom Estland, Lettland och Litauen. Alla fyra staterna är nära allierade till Ukraina. Sverige rustar upp sig Det nya Natomedlemmen Sverige planerar också att drastiskt öka sina försvarsutgifter under de kommande tio åren. År 2035 ska ytterligare 300 miljarder svenska kronor (motsvarande knappt 28 miljarder euro) investeras i försvaret, meddelade statsminister Ulf Kristersson vid en presskonferens i Stockholm. Det är planen för den största militära uppbyggnaden sedan det kalla krigets dagar. Sedan början av det ryska anfallskriget mot Ukraina har vi befunnit oss i en helt ny säkerhetssituation. Dessutom finns det mycket osäkerhet kring de transatlantiska relationerna, sa Kristersson och syftade på Trumps politik. Dessa osäkerheter skulle bestå under lång tid. De kreditfinansierade investeringarna är nödvändiga för att lägga runt 3,5 procent av BNP på försvaret till 2030, förklarade Sveriges regeringschef. För närvarande är siffran i det skandinaviska landet runt 2,4 procent. Efter det kalla krigets slut minskade Sverige avsevärt sina militärutgifter under 1990-talet. Först efter den ryska annekteringen av den ukrainska halvön Krim 2014 satsade regeringen i Stockholm återigen hårdare på landets säkerhet. I mars 2024 gick Sverige, som tidigare varit alliansfritt, äntligen officiellt med i Nato.