Tillbaka till kärnkraften? En studie visar hur mycket ett återinträde skulle kosta Tyskland

Tillbaka till kärnkraften? En studie visar hur mycket ett återinträde skulle kosta Tyskland Neue Zürcher Zeitung Tyskland Tillbaka till kärnkraften? En studie visar hur mycket ett återinträde skulle kosta Tyskland Johannes C. Bockenheimer, Berlin • 17 timmar • 3 minuters läsningstid Brokdorfs kärnkraftverk i Schleswig-Holstein stängdes 2021. Enligt en studie skulle en snabb uppstart av reaktorn vara tekniskt möjlig. Det var det värsta möjliga ögonblicket för exit: När den tyska regeringskoalitionen tog de tre sista kärnkraftverken offline i april 2023, befann sig landet mitt i den största energikrisen i sin historia. Rysslands attack mot Ukraina hade drivit upp energipriserna, vilket märktes av konsumenter och inte minst industriföretag. Men i Berlin stod de fast: kärnkraft? Nej tack. Tjugo månader senare är situationen fortfarande spänd. Priset på el för stora industrikunder har nästan tredubblats sedan 2021, till knappt 14 cent per kilowattimme i dag. De återstående kärnkraftverken skulle kunna ge lindring i denna situation. Investeringar på 20 miljarder euro nödvändiga Det amerikanska konsultföretaget Radiant Energy Group har nu räknat på vad en återgång till kärnenergi skulle kosta. Resultatet: Med investeringar på cirka 20 miljarder euro kunde nio tyska reaktorer återupptas online. Som jämförelse: enbart byggandet av LNG-infrastrukturen efter slutet av ryska gasleveranser kostade över 15 miljarder euro. Företaget beräknar att reaktorerna skulle kunna generera en vinst på mer än 100 miljarder euro under de kommande tjugo åren till ett kraftköpspris på 100 euro per megawattimme. Det hänvisar också till ett aktuellt exempel från USA: Mjukvaruföretaget Microsoft skrev nyligen på ett banbrytande avtal. Företaget vill betala mellan 110 och 115 amerikanska dollar per megawattimme för att starta om kärnkraftverket Three Mile Island i delstaten Pennsylvania. Enligt studien skulle tre reaktorer i Tyskland kunna återaktiveras särskilt snabbt. Brokdorfugnen i Schleswig-Holstein kan komma att producera el igen redan i slutet av 2025. Kraftverken Emsland och Grohnde i Niedersachsen kan följa efter 2028. Ytterligare sex reaktorer skulle vara i drift igen 2032. Ekonom uppmanar till rättvis riskfördelning Energiexperten Manuel Frondel från RWI - Leibniz Institute for Economic Research ser också potential i ett återinträde. "Om du vill uppnå klimatmålen på ett kostnadseffektivt sätt skulle återaktiveringen av nio kärnkraftverk säkert vara till stor hjälp, särskilt med en livslängd på tjugo år", säger han i en intervju med NZZ. Ur ett ekonomiskt perspektiv skulle återaktivering vara särskilt fördelaktigt eftersom mindre el då skulle behöva importeras från utlandet till höga priser nattetid, fortsatte Frondel. Nationalekonomen efterlyser dock tydliga finansieringsregler. Han kräver att kärnkraftsmängderna ska auktioneras ut och intäkterna går in i "fonden för finansiering av kärnavfallsförvaring". Detta skulle hindra samhället från att i slutändan stå för destruktionskostnaderna medan privata företag plockade in vinsterna. Tekniskt sett skulle en omstart vara möjlig, men inte lätt. TÜV-förbundets verkställande direktör, Joachim Bühler, är övertygad om detta. Han tror att en omstart av de tre kärnkraftverken som nyligen stängdes skulle vara "mycket krävande vad gäller säkerhet, men inte omöjligt", som han sa till NZZ. Tiden är dock avgörande. Med varje ytterligare demonteringsåtgärd blir återaktiveringen mer komplex, varnar han. Enligt hans bedömning skulle minst tre år behöva planeras för att de tre yngsta reaktorerna skulle kunna återstartas. Politiker har redan avskrivit kärnkraften Men folk i Berlin vill inte höra något om sådana överväganden. Kärnkraften är en "död häst", konstaterade förbundskansler Olaf Scholz kort efter kärnkraftsavvecklingen förra året. Kärnenergi är inte konkurrenskraftigt, biträdde vicekansler Robert Habeck. Unionen är splittrad i frågan. CDU-ledaren och oppositionsledaren Friedrich Merz förklarade frågan om kärnenergi "avgjord" i början av året. Energiexperter presenterade senare ett konceptdokument för partiet där de efterlyste en granskning av återinställningen av reaktorer. Nya reaktorkoncept kommer också att undersökas. En ny byggnad behövs inte. FDP är mycket mer öppen i debatten. "Om företag är beredda att investera i kärnkraft utan subventioner borde det inte finnas några ideologiska förbud mot att tänka", säger energipolitisk talesman Lukas Köhler i en intervju med NZZ.